... det håller i sig idag.
Alltså min besvärfria dag.

För igår,,,, var det en riktigt PISS-DAG.
Jag "bröt" ihop på min dagbädd igår förmiddag,,, tårarna bara rann på grund av smärtorna.
Så, tjejerna ( ja, jag ligger inne hos de nu eftersom Piere har fått en man till rumskamrat ), hämtade en av våra sköterskor Kerstin,,, med det så kom även vår smärtläkare.
De tog med mig i sängen och in på läkarrummet med den, sen så pratade de med mig, vad som hänt, hur jag känner osv.
De förklarade att det är helt NORMALT, att jag har djävulska smärtor och att hela benen muskelkrampar så de ligger och skakar / rycker självmant.
Sen så la läkaren in ytterligare en tablett som jag har fått vid behov förut.
Den la hon in som en tablett jag ska ha 200 mg av varje morgon, för den är långtidsverkadande,

Ytterligare ett piller i min dosett.
MEN, hjälper de... så är det ju bara bra.

Hittills idag, så känner jag mig ganska så bra.... men visst nu har jag legat och sovit så vi får väl se efter dagen, om jag är så tuff ju längre dagen går.
Har dagen med både psykologen och arbetsterapueten i ett möte och sedan sjukgymnasten i ett annat.
Å varje dag håller vi på till klockan 16.00, nä inte i morgon, för jag har ingen drop-in-tid hos läkaren.
Tycker inte jag har behov av det.

Igår kväll jobbade det en helt underbar sköterska (minns inte ens hennes namn), hon stack in huvudet ibland för att bara fråga om jag ville ha något.
Hon hämtade både middagen och kvällsmaten åt mig, så jag satt till sängs och åt detta.
Sen så säger hon något som är så sant.
*Jag tror du är en sådan person som inte gärna ringer på klockan*, hon satt huvudet på spiken direkt.
För jag "kan själv", även fast jag vet jag inte klarar det.

Från det tråkiga till mitt vanliga inlägg..

Denna vecka så har de "Halv åtta hos mig" i Trelleborg,, men det var inte någon av de som jag ens sett.
Visst, nu är ju Trelleborg inte så litet, men det KUNDE ju ha varit någon man i alla fall sett.

Vad fort det vart hösten,, ifrån den ena dagen till den andra.
Kanske inte är riktigt så, men jag upplever det så från sjukhusrummet.
Löven har gulnat väldigt mycket här och det är igenmulet, men inget regn.
Tydligen är det kallt också,, för de flesta sköterskorna säger direkt de kommer in.

"Vad kallt du har det".... inte alls konstigt eftersom jag sover med det mindre fönstret helt öppet.

Jag tycker det är ruggigt varmt på sjukhusen, utom i kulverterna.

Nääee, nu mina kära läsare ska jag rulla ner mig till matsalen för frukost, lutar åt en tallrik havregrynsgröt.
Var länge sedan jag åt,, och jag gillar det.
Gött när någon annan fixar det år mig.

Med detta så önskar jag dig en fin tisdag.